Kristina Henningsson har bott på Solgårdsgatan 10 i 43 år. Det som började som en liten lägenhet för en ung kvinna har blivit ett helt liv — med Olle, med skogen runt knuten och med ett engagemang för området som aldrig riktigt lagt sig.

När Kristina flyttade in på Solgårdsgatan var hon ung och huset var i stort sett fullt av äldre hyresgäster. Tranemobostäder föredrog det så. Men Kristina ville bo där, och hon bad chefen om en chans.

”Jag försäkrade honom om att jag var lugn och skötsam”, berättar hon med ett leende. Hon fick flytta in.

Tre år senare var det dags att byta till en större lägenhet i samma hus. Den gången hade hon sällskap — Olle, som hon sedan dess är gift med. De har bott där tillsammans sedan dess och har inga planer på att flytta.

Att de trivs är tydligt. Området ligger bra till för promenader, naturen är nära och det känns tryggt. Kristina plockar kantareller varje höst och har en egen favoritplats i skogen som hon värnar om. Var den ligger? Det berättar hon inte för vem som helst.

Men Kristinas relation till Solgårdsgatan handlar om mer än trivsel. När barnfamiljer började flytta in på området för några år sedan märkte hon att något saknades. Barnen hade ingenstans att leka. Kristina satte sig ner och mailade kommunen.

Inte länge efter det kom lekplatsen. Idag leker barnen på den varje dag.

”Det gäller att aldrig sluta engagera sig”, säger hon.